Creativeship och Kreativitet

En allmänt vedertagen definition av kreativitet och idegenerering är att det är en nya kombination av befintlig kunskap. Det har gjort en hel del forskning på vad som är förutsättningarna för kreativitet bl.a. av Teresa M. Amabile, Professor på Harward University. Hon hävdar att tre grundläggande förutsättningar behövs. Dessa är kunskap, metoder eller förmåga samt motivation. Kreativitet uppstår när dessa delar finns närvarande samtidigt. Man kan säga att kreativitet uppstår i skärningen mellan kunskap, förmåga och motivation.

Kunskapens betydelse för kreativitet

Om kreativa idéer är en ny kombination av gammal kunskap är en väg till ökad kreativitet att göra mer kunskap tillgänglig. Detta kan göras på fler sätt. Det uppenbara är att förkovra sig genom studier eller nya erfarenheter. Detta går i allmänhet ganska långsamt. Snabbare och ofta mer effektivt är att sätta ihop team där individerna kunskapsmässigt kompletterar varandra. Man talar om att mångfald och korsbefruktning mellan olika kunskapsdiscipliner främjar kreativitet. Förutsättning för att det tvärdisciplinära teamet fungerar är att individerna på ett prestigelöst sätt delar med sig av sin kunskap.

Förmågans och metodernas betydelse för kreativitet

Att vissa människor har ett mer rörligt intellekt och därmed större förmåga att finna kreativa lösningar känner nog de flesta igen. I t.ex. DN 2011-06-19 beskrivs en forskning av Paul Lichtenstein där det konstateras att det finns en ärftlighet avseende kreativitet. Det finns också otaliga metoder för att generera nya idéer där brainstorming kanske är den mest kända. Även här kan det tvärdisciplinära teamet fungera som motor om dynamiken mellan individer är sådan att den stimulerar till nytänkande.

Motivationens betydelse för kreativitet

Att individens motivation är avgörande för kreativitet vittnar otaliga undersökningar om (t.ex. Tersa Amabile, HBR Product 98501 ”How to Kill Creativity”). Till och med orspråket ”nöden är uppfinningarnas moder” indikerar att motivation är viktigt. Det finns yttre motivation – morot eller piska – t.ex. olika former av bonussystem och det finns inre motivation – individens drivkraft. Undersökningar har visat att yttre motivation inte fungerar om uppgiften är komplex (se ”Duncker’s candle problem”). Inre motivation är däremot det som driver många kreativa personer.

Det finns tre tydliga drivkrafter för inre motivation. Dessa är expertis – viljan att hela tiden bli bättre/bäst. Detta är vad som driver många idrottsmän. Den andra drivkraften för motivation är självbestämmande vilket innefattar självbestämmande över tid, metod och rum. Och sist meningsfullhet. Martyrskap är ett exempel på att meningsfullhet kan vara så motiverande att människor är beredda att ge upp sitt liv. Mindre dramatiskt men lika starkt vittnesbörd om att meningsfullhet motiverar är det ökade intresse för Corporate Social Responsibility-frågor som många unga uppvisar vid val av arbetsplats.

Som chef och ledare har man störst möjlighet att påverka motivationen hos människor. Det är detta creativeship går ut på och många av dess principer handlar just om att skapa motivation.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.
  • Per-Erik Löf

    Mycket spännande! Stämmer överrens med min oro att ”lean produktutveckling” kan riskera att leverera fel produkt, men till exakt förutbestämd tidpunkt.

    Per-Erik
    Produktutvecklare