Träffektivitet eller hur ordet effektivitet förlorade halva sin betydelse

Ett ord två betydelser

Engelskan sägs vara ett rikare språk än svenskan. Inte sällan har engelskan flera ord där svenskan bara har ett. Så är fallet med effektivitet som i engelskan översätts med både efficiency och effectiveness. Med efficiency avses i vilken ut­sträckning en insats, som tid och pengar, används väl för den avsedda uppgiften. Det handlar om att inte slösa eller spilla kraft och energi i onödan. Ett angränsande ord är produktivitet, även om det lätt leder tanken till fabriker och produktionslinor. Efficiency är att göra saker rätt, i bemärkelsen på rätt sätt. Med effectiveness, däremot, avses vanligen att uppnå önskat resultat; kort och gott att träffa målet. Effectiveness är att göra rätt saker.

Ordets makt

Vad blir konsekvensen av att det svenska ordet effektivitet har som uppgift att beskriva både det som i engelskan heter efficiency – att göra saker rätt – och effective­ness – att göra rätt saker? Vi hävdar att bristen på nyanser i det svenska begreppet effektivitet riskerar att forma våra tankar på ett olyckligt sätt så att vi blandar ihop efficiency och effec­tiveness, eller tror att det är samma sak. Om du nio gånger av tio avser ”att göra saker rätt” när du använder ordet effektivitet blir snart resurshushållningsaspekten av ordet dess hela bety­delse.

I Google books databas, där mer än 5,2 miljoner böcker finns digitaliserade, kan man jämföra förekomsten av olika ord. Vid en jämförelse mellan orden ”innovation” och ”productivity” ser man tydliga trender. Productivity kom att stadigt bli mer och mer frekvent använt från 1900-talets början och framåt, medan innovation låg på en relativt stabil nivå fram till 60-talet. Därefter har man förstått att produktivitet inte räcker för att bli en vinnare på marknaden, utan man måste erbjuda kunderna innovativa produkter. Men faktum kvarstår, att under den period då ordet effektiv fick sin svenska betydelse har världen haft stort fokus på resurssnålhet.

productivity vs innovation google books

Numera kan vi inte välja om vi vill vara innovativa eller pro­duktiva – vi måste vara både och. Det vi eftersträvar är ju na­turligtvis efficient effectiveness. Men det låter inte lika slag­kraftigt på svenska – ”vi strävar efter effektiv effektivitet”. Vi föreslår därför att man lanserar ett nytt svenskt begrepp som motsvarar engelskans effectiveness.

Träffektivitet

Träffektivitet beskriver en aktivitet som resulterar i att önskat resultat uppnås: att göra rätt saker. Som namnet antyder betyder träffektiv att träffa målet. I engelskan översätts träffektiv med effective.  I bilden nedan försöker vi illustrera hur man kan se på effektivitet och träffektivitet.

KNPV_Illustrationer2

Låt oss filosofera lite över de fyra kvadranterna i matrisen.

LÅG TRÄFFEKTIVITET OCH LÅG EFFEKTIVITET

Den nedre vänstra kvadranten – Undergångens kvadrant – leder med stor säkerhet inte till framgång. Låg träffektivitet och låg effektivitet är det ingen verksamhet som har som mål. Ändå känner många igen sig i bilden av att vi rör oss på ett ineffektivt sätt och i fel riktning. Byråkrati och administration gör arbete tungrott och tokiga ledningsbeslut för oss i fel riktning.

LÅG TRÄFFEKTIVITET OCH HÖG EFFEKTIVITET

I den övre vänstra kvadranten – den förrädiska kvadranten – känns allt ofta bra. Visserligen har alla fullt upp men det känns samtidigt bra att hålla undan i våra inkorgar. ”Vi får ju så mycket gjort”, säger vi till varandra. Men vem funderar på riktningen för vår verksamhet, vem har koll på målet? I sämsta fall når vi snabbt och effektivt felställda mål. Som produktproducerande företag kan man bli världsbäst på att sätta fel produkter på marknaden först av alla. Lite raljant kan man säga att hög fart inte kompenserar fel riktning. Men känslan av självförtroende som följer av ett flyt i det dagliga arbetet och en upplevelse av effektivitet gör oss lätt riktningsblinda.

HÖG TRÄFFEKTIVITET OCH LÅG EFFEKTIVITET

I den nedre högra kvadranten, även kallad den lovande och frustrerande kvadranten, är träffektiviteten hög men effektiviteten låg. Här är det frustrerande och jobbigt att befinna sig. De flesta startuppföretag kliver in i denna kvadrant någon gång på vägen mot framgång. Man är övertygad om att kunderna finns och väntar på produkterna, men det är svårt att nå dit. Det kan vara brist på kapital eller kompetens som gör att man får ta omvägar som det stora företaget slipper. Då kan det kanske vara trösterikt att veta att träffektivitet oftast föregår effektivitet och inte tvärtom. Det är lättare att ta sig upp från den lovande och frustrerande nedre högra kvadranten än att ta sig från den förrädiska kvadranten och till höger.

HÖG TRÄFFEKTIVITET OCH HÖG EFFEKTIVITET

»Den övre högra kvadranten kallas framgångens kvadrant. Det är hit vi alla vill. Då är vi effektivt träffektiva. Väl där så vinner vi i konkurrensen, men det är lätt att halka ur denna kvadrant. Det troliga är att vi glider till vänster och in i den förrädiska kvadranten. Vi förlorar vår träffektivitet men märker det inte eftersom effektiviteten är kvar. Så var fallet för Kodak som efter 100 år i de två högra kvadranterna sakta och obemärkt gled över i den övre vänstra kvadranten och insåg det inte förrän allt var för sent. På Kodak var det säkert lätt att intala sig att tillverkning av film, som varit så framgångsbringande, rimligtvis inte kunde vara fel.

Vad är det då som gör att det är så lätt att glida över från träffektivitet till effektivitet? En del av förklaringen går att hämta i det som ofta händer när man väl har träffat rätt och inser att vägen man tagit dit varit lite väl krokig för att upprepas gång på gång. Då försöker man effektivisera sin väg mot målet för att på så sätt hålla sina utgifter nere och tjäna mera pengar. Efter en tid har man lyckats få effektiva processer på plats och hjulen snurrar på och allt är frid och fröjd. Eller? Eftersom vi lever i en föränderlig värld händer det att målet flyttar på sig. Om man då har skapat alltför tydliga och inrutade processer kan det vara svårt att styra om skutan i tid. Det är det som är det förrädiska med processer.

Därför är det bra att då och då ställa sig frågan: Är vi verkligen träffektiva eller bara effektiva?

Det här inlägget postades i Entrprenörskap. Bokmärk permalänken.