Varför Börsen gillar LEAN

LEAN har spritt sig som en löpeld över västvärlden. Med sin början i tillverkningsindustri (LEAN production) har det spritt sig vidare till mer administrativ verksamhet och tjänsteföretag (LEAN administration) och också till utvecklingsverksamhet (LEAN development). Idag finns LEAN-arbete i en mängd verksamheter av helt olika karaktär t.ex. Försäkringskassan, Scania i både produktion och utveckling och Ryhovs sjukhus i Jönköping. Hur kommer det sig att LEAN-filosofin fått sådan spridning? Vad är det som gör att de ”frön” av LEAN som ”sås” i det västerländska samhället ”gror”?

Jag tror att svaret står att söka i hur vi i västvärlden strukturerat ägande och investering i företagande genom aktier och börshandel.

Aktiehandel förr

I aktiehandelns begynnelse drevs denna av att det fanns kapital (ägt av någon fysisk person) som investerades i ett företag (som drevs av någon person) med en idé om hur pengar kunde tjänas. Kort sagt människor med pengar men utan idéer allierade sig med människor med idéer men utan pengar. Tillsammans kunde de skapa en affärsverksamhet som genererade avkastning. Gemensamt för både investerare och företagare var att det var människor med framåtanda som delade tron på en idé. Den gemensamma tron på Idén och den långsiktiga framtidstron karaktäriserade denna allians liksom de längre perspektiven. Kortsiktig avkastning är underordnad.

Aktiehandel nu

Nu är det ganska annorlunda. Största delen av aktiekapitalet ägs av anonyma aktörer som pensionsfonder och investmentbolag. Precis som förr vill både företagen och investerarna ha avkastning. Dock har perspektiven kortats. Nu är det inte avkastning på 5-10 års sikt som är fokus utan avkastning på kvartals- upp till 2-års-sikt. Det går heller inte att längre att säga att aktieägande karaktäriseras av en allians mellan fysiska personer. Det är anonyma förvaltare på pensionsbolag som genom aktieköp alliera sig med företag vars VDar och styrelseproffs likt fotbollsspelare ena året styr ett företag inom låsbranschen för att nästa år utveckla telecomutrustning eller olja. Det som karaktäriserar aktieägande idag är snabb avkastning på anonymt kapital.

Vad bygger börsvärde?

Börsvärde byggs av marknadens syn på den verkliga vinsten just nu och dess förväntan på framtida vinst. Om vi tar ett produktproducerande företag (ett företag som producerar och säljer produkter t.ex. mobiltelefoner) som exempel så skapas dess intäkter (den viktigaste parametern för företagets vinst) av den volym man säljer av sina produkter och vilken vinstmarginal dessa produkter har.

Vinstmarginalen definieras av priset kunden betalar för produkten  minus kostnaden för att producera och marknadsföra produkten. Volymen definieras av hur väl produkten lyckas attrahera köpare. Denna attraktion skapas genom produktens förmåga att leverera kundvärde. Om kvalitet definieras som att möta eller överträffa kundens förväntningar kan man säga att försäljningsvolymen styrs av produktens kvalitet.

Det snabba sättet att påverka börsvärdet är att snabbt förbättra vinsten i närtid. Detta görs genom att angripa vinstmarginalsidan. Att påverka priset på en produkt utan att ändra produkten är svårt. Därmed är prisökning en långsam process. Snabbare går det att minska kostnaden. Detta känns särskilt attraktivt om man dessutom antar att det finns ineffektivitet (”waste”) i produktionen av en produkt. Om så är fallet kan man ju sänka kosten genom att ta bort den onödiga wasten och därmed öka vinstmarginalen och följaktligen vinsten och förhoppningsvis börsvärdet. Den vänstra sidan, den som handlar om att öka försäljningsvolym, låter sig inte påverkas så snabbt så till vida man inte vill urholka vinsten genom att ”köpa” volym genom dumpat pris. Enda sättet till ökad volym med bibehållen vinstmarginal är genom ökat kundvärde. Detta är innovation i dess verkliga bemärkelse. Ta Iphone som exempel. När Iphone utvecklades tror jag inte att Apple hade bestämt vilken vinstmarginal telefonen skulle ha utan istället låg fokus på maximalt kundvärde. Om Apples utvecklare lyckade göra den telefon med mest kundvärde skulle automatiskt volymerna bli stor och därmed vinsten; förutsatt att vinstmarginalen var positiv.

Börsen gillar LEAN!

LEAN utger sig för att vara en metod för att ta bort waste i processer. Ordet waste indikerar att det är något onödigt; något som inte tillför värde men kostar energi. Onödiga kostnader är typiskt waste. Börsens huvudaktörer idag är anonyma kapitalförvaltare som vill se snabb vinstförbättringar. Det finns inget budskap börsen hellre vill höra än att ett förtag skall eliminera waste (=köra LEAN). Det antyder att man kan ta bort kostnader som inte tillför något vilket omgående sänker kostnaden och därmed förbättrar vinstmarginalen och således vinsten. Det är detta samband som gör att börsen belönar företag genom ökad aktiekurs om företaget visar att det jobbar med LEAN-metoder. Börsägda företag vill se ökad aktiektiekurs och är därför benägna att tillfredställa börsägarnas förhoppningar om att det finns waste att ta ur företaget genom att implementera LEAN. Baksidan av denna växelverkan är att vänstra sidan i bilden blir undernärd. Det satsas för lite på att långsiktigt bygga kundvärde som kan ge försäljningsvolym och därmed vinst. De anonyma investerarna har inte ett så långt perspektiv.

Man kan sammanfatta detta resonemang med att börsen belönar företag som ”deffar” sig genom LEAN-program men ignorerar företag som satsar på ”grundträning” genom långsiktig innovation.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.