Nedan finner du en jämförelse mellan de 10 högst värderade svenska respektive amerikanska börsföretagen

Det förefaller som Sverige är sämre på att skapa företag från nya idéer som blir stora och därmed genererar jobb. Detta är oroande, för företag som slutar få nya idéer är snart döda företag. Facit, Kodak och Astra Zeneca, listan kan göras lång på världsledande företag som inte lycktas förnya sig och därmed dött eller är på väg att göra det.

Hur kommer det sig att Sverige verkar ha färre nystartade företag som blir stora företag. Det är nog inte bristen på idéer även om den delen kan förbättras. T.ex. både Microsoft och Google bygger till dels på svenska idéer men de har produktifierats i amerikanska företag och därmed inte genererat arbetstillfällen i Sverige i den utsträckning de kunnat.  En förklaring tror jag kan återfinnas i att det finns färre ohemult rika personer i Sverige (typ Warren Buffet och Bill Gates) som är beredda att satsa sitt kapital på små företag med en spännande ide. I Sverige finns kapitalet i stora anrika börsbolag som Scania, Volvo, Atlas Copco, Ericsson, Sandvik etc. Men börsbolag är inte bästa modellen för att satsa på nya idéer. Börsbolag har ett annat syfte. Nämligen att varje kvartal säkert generera vinst till sina aktieägare. Den tid när börsen existerade för att människor med kapital men utan idéer skulle alliera sig med människor med idéer men utan kapital är sedan länge förbi. Idag styrs börsens rörelser mer av robothandel och daytrading. Vinnaren är den som bäst kan lösa de partiella differentialekvationer som beskriver börsens rörelser och som alla stora investerare (läs banker och försäkringsbolag) använder. För börsbolag är det viktigare att minimera risk på kort sikt än att ta risk på lång sikt Genom att agera så riskerar de sin framtid. Finns kapitalet bara i stora börsbolag är jordmånen för innovation och startande av nya företag mager.

En annan förklaring är den effektiviseringstrend som sveper över Svenska industriföretag (men även över andra verksamheter som kommuner och landsting). Ofta benämns den LEAN och fokus är på att ”smörja maskineriet” så att de processer man jobbar i skall löpa smidigt och utan ”waste”. Detta gäller så väl produktion av lastbilar och bergborriggar som hantering av akutsjuka på sjukhusen. Inget fel i det. Detta är nödvändigt och en hygienfaktor för att överleva idag. Men det är för lite fokus på vad man stoppar in i processen. Vi i Sverige håller på att bli världsbäst på att producera de produkter och tjänster som vi har idag men riskerar att inte ha några nya, innovativa produkter att producera i morgon. Om så är fallet; vad skall då våra barn jobba med.

Själv har jag jobbat 15 år på Scania, som får anses vara ett tämligen innovativt företag. Men även där tycker jag mig se en svårighet att kläcka nya idéer. Jag förundras också över att det genereras så få patent. I min organisation, som får anses som mer innovativ än genomsnittet på Scania och därmed, gissar jag, mer innovativ än de flesta stora svenska industriföretag skickar endast varannan ingenjör in en uppfinningsanmälan varje år. Det tycker jag är för dåligt. Greg A Stevens och James Burley har i sin artikel ”3000 Raw Ideas = 1 Commercial Success” visat att relationen mellan idé och succé är just 3000 på 1. Då duger inte det att det i snitt tar 3620 ingenjörstimmar att få fram en uppfinningsanmälan.Fast det riktigt svåra är att förvalta nya idéer till produkter. Som innehavare av flera Scania-patent har jag förundrats över att det är så svårt att ta en idé till en produkt (en innovation). Vi måste bli oändligt mycket bättre på att förvalta de sällsynta idéer vi får så att ingen livskraftig idé av misstag kvävs.

Det som saknas är ett dagligt stöd till chefer så att de agerar så att idéer kläcks och tas till vara. Det är skälet till att principerna för Creativeship utvecklats.

Det finns otaliga metoder eller processer för kreativitet. Några av dessa är brainstorming, sex tänkande hattar och lateralt tänkande (en längre lista återfinns i slutet av detta avsnitt). Gemensamt för de kreativa metoderna eller processerna är att de avser att snabbt skörda kreativa idéer. Creativeship å andra sidan är inte en metod eller process för kreativitet. Creativeship handlar om ett ledarskap som bygger en miljö där kreativa idéer trivs.

Föra att förklara skillnaden mellan Creativeship och metoder/processer för kreativitet kan följande metafor användas. Tänk dig din organisation är som stammen på ett träd. Grenarna alla medarbetare. Det är stammen som ger grenarna stadga och support. Den kreativa idén, som uppstår i en enskild persons huvud, kan liknas vid frukten på trädets grenar. Creativeship är trägårdsmästaren som vattnar, beskär och gödslar trädet i hopp om att få mycket frukt kommande höst. Den kreativa metoden/processen kan liknas vid olika tillvägagångssätt för att plocka frukten. Några metoder når endast de lågt hängande frukterna medan andra siktar på det mer svårtillgängliga frukterna i kronan. Bilden är rättvisande så till vida att Creativeship har ett långsiktigt perspektiv medan den kreativa metoden eller processen avser att snabbt identifiera och skörda de idéer (frukter) som uppstår. Symptomatiskt för bilden är att utan ett gott trädgårdsmästarskap (Creativeship) bär trädet ingen frukt och således finns heller ingen frukt (kreativa idéer) för den kreativa metoden att skörda. Man kan säga att Creativeship kommer före den kreativa metoden och är således en förutsättning för att den senare skall vara framgångsrik

Exempel på metoder för kreativitet

• Brainstorming
• Lateralt tänkande
• Sex tänkande hattar
• TRIZ
• Creative Problem Solving Process (CPS)
• Productive Thinking Model (Thinkx)

Innovation är oftast beskriven som ”framgångsrik introduktion av bättre produkter, tjänster, teknologier eller ideer”(se t.ex. Luecke, Richard; Ralph Katz (2003). Managing Creativity and Innovation. Boston, MA: Harvard Business School Press. ISBN 1-59139-112-1.). Med bättre avses att det ökar ekonomiskt eller hälsomässigt välstånd. Distinktionen mellan uppfinning och innovation är att den senare når marknaden och löser där ett problem eller tillfredställer ett behov medan det inte är nödvändigt för en uppfinning (även en flytväst i betong är en uppfinning men ingen innovation).

Innovationsprocessen är den process som överbryggar och beskriver glappet mellan behov eller problem och dess tillfredställelse eller lösning med en innovation. Innovationsprocessen har flera faser där en vanlig uppdelning är Insikt om behov eller problem, idégenerering som är generering av ett antal idér som kan tänkas tillgodose behovet, inkubation första prövningen av realismen i idéerna, realisering är framtagning av detaljlösningen av idéen (detta är huvuddelen i utvecklingsprocessen), industrialisering vilket är hur produkten eller tjänsken skall produceras och till sist marknadsföring som är presentationen av innovationen för marknaden.

Utvecklingsprocess är själva produkt- (eller tjänst-) framtagningen och är således en delmängd av innovationsprocessen (slutet av inkubation, realisering och industrialisering). Utvecklingsprocessen är vanligtvis uppdelad i olika faser och det finns flera alternativa beskrivningar på dessa faser. En vanlig beskrivning är: konceptutveckling, utveckling, verifiering och produktionssättning.

Creativeship är det ledarskap som främjar de tidiga faserna i innovationsprocessen nämligen idégenerering och inkubation. Rätt idé är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik produktiutveckling och senare marknadsföring. Därför är Creativeship så  viktigt.

En allmänt vedertagen definition av kreativitet och idegenerering är att det är en nya kombination av befintlig kunskap. Det har gjort en hel del forskning på vad som är förutsättningarna för kreativitet bl.a. av Teresa M. Amabile, Professor på Harward University. Hon hävdar att tre grundläggande förutsättningar behövs. Dessa är kunskap, metoder eller förmåga samt motivation. Kreativitet uppstår när dessa delar finns närvarande samtidigt. Man kan säga att kreativitet uppstår i skärningen mellan kunskap, förmåga och motivation.

Kunskapens betydelse för kreativitet

Om kreativa idéer är en ny kombination av gammal kunskap är en väg till ökad kreativitet att göra mer kunskap tillgänglig. Detta kan göras på fler sätt. Det uppenbara är att förkovra sig genom studier eller nya erfarenheter. Detta går i allmänhet ganska långsamt. Snabbare och ofta mer effektivt är att sätta ihop team där individerna kunskapsmässigt kompletterar varandra. Man talar om att mångfald och korsbefruktning mellan olika kunskapsdiscipliner främjar kreativitet. Förutsättning för att det tvärdisciplinära teamet fungerar är att individerna på ett prestigelöst sätt delar med sig av sin kunskap.

Förmågans och metodernas betydelse för kreativitet

Att vissa människor har ett mer rörligt intellekt och därmed större förmåga att finna kreativa lösningar känner nog de flesta igen. I t.ex. DN 2011-06-19 beskrivs en forskning av Paul Lichtenstein där det konstateras att det finns en ärftlighet avseende kreativitet. Det finns också otaliga metoder för att generera nya idéer där brainstorming kanske är den mest kända. Även här kan det tvärdisciplinära teamet fungera som motor om dynamiken mellan individer är sådan att den stimulerar till nytänkande.

Motivationens betydelse för kreativitet

Att individens motivation är avgörande för kreativitet vittnar otaliga undersökningar om (t.ex. Tersa Amabile, HBR Product 98501 ”How to Kill Creativity”). Till och med orspråket ”nöden är uppfinningarnas moder” indikerar att motivation är viktigt. Det finns yttre motivation – morot eller piska – t.ex. olika former av bonussystem och det finns inre motivation – individens drivkraft. Undersökningar har visat att yttre motivation inte fungerar om uppgiften är komplex (se ”Duncker’s candle problem”). Inre motivation är däremot det som driver många kreativa personer.

Det finns tre tydliga drivkrafter för inre motivation. Dessa är expertis – viljan att hela tiden bli bättre/bäst. Detta är vad som driver många idrottsmän. Den andra drivkraften för motivation är självbestämmande vilket innefattar självbestämmande över tid, metod och rum. Och sist meningsfullhet. Martyrskap är ett exempel på att meningsfullhet kan vara så motiverande att människor är beredda att ge upp sitt liv. Mindre dramatiskt men lika starkt vittnesbörd om att meningsfullhet motiverar är det ökade intresse för Corporate Social Responsibility-frågor som många unga uppvisar vid val av arbetsplats.

Som chef och ledare har man störst möjlighet att påverka motivationen hos människor. Det är detta creativeship går ut på och många av dess principer handlar just om att skapa motivation.

Senaste 20 åren har begreppet ”LEAN” gjort sitt intåg i näringslivssverige i allmänhet och i industrisverige i synnerhet. Med sin grogrund i Toyotas Produktionssystem (TPS) har lean framhållits som en bra och säker metod till effektivitet och produktivitetsökningar i all typ av produktion. De grundläggande principer i LEAN kan sammanfattas som:

• Fokus på ständiga förbättringar
• Agera på avvikelser
• Utgå från kundbehov
• Fokus på flöde
• Eliminera slöseri (waste)

LEAN-tänket från produktion har sedan förts över till utveckling i form av LEAN development. Samma grundläggande principer används även inom utveckling. LEAN development har dock sitt huvudfokus på de senare faserna i en utvecklingsprocess d.v.s. industrialiseringen av en innovation och mindre på själva idegenereringen.  Man kan säga att LEAN development har sitt fokus på ”hur-frågan” d.v.s. hur ser realiseringen av den här innovativa idén ut och hur kan vi realisera den på effektivast sätt. Creativeship sätter sitt fokus på ”vad-frågan”; vad är rätt att utveckla?

Lite tillspetsat kan man säga att man i sann LEAN-anda kan bli supereffektiv på att sätta även dåliga idéer i produktion på ett effektivt sätt t.ex. en flytväst i betong medan Creativeship ställer frågan vad är rätt att utveckla d.v.s. vilken typ av räddningsplagg vill marknaden ha? När det gäller kreativitet kommer det alltid vara så att det är de många misslyckade idéerna som bär de enstaka lyckade. Det är snubblande nära i ett LEAN-development-sammanhang att börja se de misslyckade idéerna som ”waste”.

Creativeship är ett komplement till LEAN-development som gör att det blir fokus både på ”vad” man utvecklar och ”hur” man utvecklar det. Creativeship har sitt huvudfokus tidigt i innovationsprcessen där LEAN bör användas med försiktighet. LEAN development lämpar sig bättre i slutet av innovationsprocessen.

LEAN-development och Creativeship kontrasterar varandra i många aspekter. Exempel på detta framgår i tabellen nedan.