Har nu börjat lägg amina blogginlägg på LinkedIn Puls. Följe mig där.

https://www.linkedin.com/pulse/activities/magnus-mackaldener+0_30KZkVsY7o9GRFiyFUaevg?trk=nav_responsive_sub_nav_yourupdates

Nu finns en animerad version av vår bok ”Kreativ när piskan viner” att beskåda på youtube. Kolla in

https://youtu.be/5tCzFRDzPOU

Maja Larsson hjälpte oss med produktionen. En fantastiskt begåvad och samarbetsvillig partner jag kan rekommendera.

http://majalarsson.se/kreativ-nar-piskan-viner-film-om-bok/

Äntligen är den här; Katarina Stetlers och min bok ”Kreativ när Piskan Viner” utgiven på Roos&Tegner förlag (http://roostegner.se/book/kreativ-nar-piskan-viner/).

Boken går att köpa på bl.a. Adlibris (https://www.adlibris.com/se/bok/kreativ-nar-piskan-viner-pusselbiten-som-saknas-i-lean-9789187905155)

Kolla in intervjun med Magnus i Unionens tidning Kollega om innovation på Scania.

Intervju i tidningen kollega

Kolla in följande videoklipp där Magnus ger sin syn på vad kreativitet och Creativeship är.

Uppgång

I augusti 2011 lade Hakon Bertheussen upp sin nyutvecklade App på Appstore.  Bara veckor senare kollade han sitt bankkonto och märkte att det fanns hundratusentals kronor på kontot. Hakon slutade tre veckor senare sitt jobb för att satsa heltid på sin produkt Wordfeud. Idag uppskattas Wordfeud generera ca 100.000 NOK per vecka åt sin grundare.

Fall

1889 grundade Georg Eastman sitt företag Eastman Company i Rochester. Företaget, som senare skulle ges namnet Kodak, kom att under ca 100 framgångsrika år följa sin strategi att sälja billiga kameror för att tjäna stora pengar på förbrukningstillbehör som film och filmpapper. 1976 hade Kodak 90% av den amerikanska filmmarknaden och 85% av kameramarknaden. Under 00-talet genomgick konsumentfotografering ett paradigmskifte till digital fotografering. Kodak hade tidigt utvecklat produkter för digital fotografering men lyckades ändå inte hänga med i det förändrade konsumentbeteendet. Marginalerna sjönk och företaget gick allt sämre. I januari 2012 ansökte Kodak om konkursskydd.

Vikten av att göra rätt saker, inte bra saker rätt

Vad var det som ledde det framgångsrika företaget Kodak till ruinens brant från att, under sina glansdagar som multimiljardföretag, totalt dominerat marknaden? Var det att företaget plötsligt förlorade sin effektivitet efter att i över hundra år haft resurseffektiva arbetssätt och processer? Troligen inte. En rimligare förklaring är att Kodak inte lyckades träffa rätt med sina produkter när kundernas beteende förändrads. Kodak lanserade sina produkter men det var inte de produkter kunderna ville ha. Och är framgångssagan med Wordfeud ett resultat av effektiva arbetsprocesser? Sannolikt inte. En bättre gissning är att Hakon med sin produkt Wordfeud precis träffade ett ”window of opportunity” och tillgodosåg ett behov hos många mobilanvändare.

Exemplen med Kodak och Wordfeud visar på vikten av att ha rätt produkt i rätt tid. Wordfeud hade det men Kodak misslyckades.  Men vilket av företagen var mest effektivt?

Ett ord flera betydelser

Engelskan sägs vara ett rikare språk än svenskan. Inte sällan har engelskan flera ord där svenskan bara har ett. Så är t.ex. fallet med effektivitet som i engelskan översätts med både efficiency och effectiveness. Med efficiency avses i vilken utsträckning en insats, som tid och pengar, används väl för den avsedda uppgiften.  Det handlar om att inte slösa eller spilla kraft och energi i onödan. Ett angränsande ord är produktivitet. Efficiency är att göra saker rätt i bemärkelsen på rätt sätt. Med effectiveness avses vanligen att uppnå önskat resultat, att kort och gott träffa målet. Effectiveness är att göra rätt saker. Wordfeud var effective inte nödvändigtvis efficient medan Kodak misslyckades att vara effective men kanske fortfarande var efficient.

Språket har till uppgift att beskriva de idemässiga och materialistiska strömningar och skeende som finns i samhället. Men det är också så att språket formar vår tänkande. En konsekvens av det senare är när samma yrkesroll byter namn från städare till lokalvårdare till hygientekniker, allt för att det gamla namnet blivit förknippat med förutfattade tankar som man vill göra sig kvitt genom ett namnbyte. Vad blir konsekvensen av att det svenska ordet effektivitet har som uppgift att beskriva båda det som i engelskan heter efficience – att göra saker rätt – och effectiveness – att göra rätt saker? Jag hävdar att bristen på nyanser i det svenska begreppet effektivitet riskerar att forma våra tankar på ett olyckligt sätt så att vi blandar ihop efficiency och effectiveness eller tror att det är samma sak. Jag föreslår därför att vi lanserar ett nytt svenskt begrepp som motsvarar engelskans effectiveness.

Träffektivitet

Träffektivitet beskriver en aktivitet som resulterar i att önskat resultat uppnås; att göra rätt saker. Som namnet antyder betyder träffektiv att träffa målet. I engelskan översätts träffektiv med effective. Hakon var synnerligen träffektiv i sin utveckling av Wordfeud medan Kodak inte var träffektiv i sitt försök att övergå till digital fotografering.

Lin är en jordbruksgröda med många användningsområden. Dels som oljeväxt, då den kan användas som djurfoder, mat för människor eller pressas till Linolja. Den kan också nyttjas för att producera lin till garn och tyg. Lin är lättodlat då den är lättgrodd ört som tål torka. När man läser om Lin förefaller det ha de mest vitt skilda positiva hälsoeffekter. För stora mängder linfrö är dock giftigt genom att det innehåller vätecyanidproducerande glykosider . Förepåkarna för lin som hälsokost argumenterar dock kraftfullt för dess positiva effekter och menar att giftigheten vid överdosering är överdriven.

Det finns många likheter mellan Lin och LEAN. Även ”LEAN-frö” verkar lättodlade. Var helst man planterar dem verkar de gro och slå rot. Detta gäller inom så väl produktion, administration som utveckling i både privat och offentlig sektor. Även dess hälsoeffekter sägs vara många. LEAN-frö skapar naturligtvis effektivitet men det sägs också gynna kreativitet och innovation och även främja medarbetarnas hälsa genom medbestämmande och delaktighet. I likhet med Lin-frö-förespråkarna menar LEAN-frö-förespråkarna att dess negativa effekter vid överdosering är starkt överdrivna.

LEAN har spritt sig som en löpeld över västvärlden. Med sin början i tillverkningsindustri (LEAN production) har det spritt sig vidare till mer administrativ verksamhet och tjänsteföretag (LEAN administration) och också till utvecklingsverksamhet (LEAN development). Idag finns LEAN-arbete i en mängd verksamheter av helt olika karaktär t.ex. Försäkringskassan, Scania i både produktion och utveckling och Ryhovs sjukhus i Jönköping. Hur kommer det sig att LEAN-filosofin fått sådan spridning? Vad är det som gör att de ”frön” av LEAN som ”sås” i det västerländska samhället ”gror”?

Jag tror att svaret står att söka i hur vi i västvärlden strukturerat ägande och investering i företagande genom aktier och börshandel.

Aktiehandel förr

I aktiehandelns begynnelse drevs denna av att det fanns kapital (ägt av någon fysisk person) som investerades i ett företag (som drevs av någon person) med en idé om hur pengar kunde tjänas. Kort sagt människor med pengar men utan idéer allierade sig med människor med idéer men utan pengar. Tillsammans kunde de skapa en affärsverksamhet som genererade avkastning. Gemensamt för både investerare och företagare var att det var människor med framåtanda som delade tron på en idé. Den gemensamma tron på Idén och den långsiktiga framtidstron karaktäriserade denna allians liksom de längre perspektiven. Kortsiktig avkastning är underordnad.

Aktiehandel nu

Nu är det ganska annorlunda. Största delen av aktiekapitalet ägs av anonyma aktörer som pensionsfonder och investmentbolag. Precis som förr vill både företagen och investerarna ha avkastning. Dock har perspektiven kortats. Nu är det inte avkastning på 5-10 års sikt som är fokus utan avkastning på kvartals- upp till 2-års-sikt. Det går heller inte att längre att säga att aktieägande karaktäriseras av en allians mellan fysiska personer. Det är anonyma förvaltare på pensionsbolag som genom aktieköp alliera sig med företag vars VDar och styrelseproffs likt fotbollsspelare ena året styr ett företag inom låsbranschen för att nästa år utveckla telecomutrustning eller olja. Det som karaktäriserar aktieägande idag är snabb avkastning på anonymt kapital.

Vad bygger börsvärde?

Börsvärde byggs av marknadens syn på den verkliga vinsten just nu och dess förväntan på framtida vinst. Om vi tar ett produktproducerande företag (ett företag som producerar och säljer produkter t.ex. mobiltelefoner) som exempel så skapas dess intäkter (den viktigaste parametern för företagets vinst) av den volym man säljer av sina produkter och vilken vinstmarginal dessa produkter har.

Vinstmarginalen definieras av priset kunden betalar för produkten  minus kostnaden för att producera och marknadsföra produkten. Volymen definieras av hur väl produkten lyckas attrahera köpare. Denna attraktion skapas genom produktens förmåga att leverera kundvärde. Om kvalitet definieras som att möta eller överträffa kundens förväntningar kan man säga att försäljningsvolymen styrs av produktens kvalitet.

Det snabba sättet att påverka börsvärdet är att snabbt förbättra vinsten i närtid. Detta görs genom att angripa vinstmarginalsidan. Att påverka priset på en produkt utan att ändra produkten är svårt. Därmed är prisökning en långsam process. Snabbare går det att minska kostnaden. Detta känns särskilt attraktivt om man dessutom antar att det finns ineffektivitet (”waste”) i produktionen av en produkt. Om så är fallet kan man ju sänka kosten genom att ta bort den onödiga wasten och därmed öka vinstmarginalen och följaktligen vinsten och förhoppningsvis börsvärdet. Den vänstra sidan, den som handlar om att öka försäljningsvolym, låter sig inte påverkas så snabbt så till vida man inte vill urholka vinsten genom att ”köpa” volym genom dumpat pris. Enda sättet till ökad volym med bibehållen vinstmarginal är genom ökat kundvärde. Detta är innovation i dess verkliga bemärkelse. Ta Iphone som exempel. När Iphone utvecklades tror jag inte att Apple hade bestämt vilken vinstmarginal telefonen skulle ha utan istället låg fokus på maximalt kundvärde. Om Apples utvecklare lyckade göra den telefon med mest kundvärde skulle automatiskt volymerna bli stor och därmed vinsten; förutsatt att vinstmarginalen var positiv.

Börsen gillar LEAN!

LEAN utger sig för att vara en metod för att ta bort waste i processer. Ordet waste indikerar att det är något onödigt; något som inte tillför värde men kostar energi. Onödiga kostnader är typiskt waste. Börsens huvudaktörer idag är anonyma kapitalförvaltare som vill se snabb vinstförbättringar. Det finns inget budskap börsen hellre vill höra än att ett förtag skall eliminera waste (=köra LEAN). Det antyder att man kan ta bort kostnader som inte tillför något vilket omgående sänker kostnaden och därmed förbättrar vinstmarginalen och således vinsten. Det är detta samband som gör att börsen belönar företag genom ökad aktiekurs om företaget visar att det jobbar med LEAN-metoder. Börsägda företag vill se ökad aktiektiekurs och är därför benägna att tillfredställa börsägarnas förhoppningar om att det finns waste att ta ur företaget genom att implementera LEAN. Baksidan av denna växelverkan är att vänstra sidan i bilden blir undernärd. Det satsas för lite på att långsiktigt bygga kundvärde som kan ge försäljningsvolym och därmed vinst. De anonyma investerarna har inte ett så långt perspektiv.

Man kan sammanfatta detta resonemang med att börsen belönar företag som ”deffar” sig genom LEAN-program men ignorerar företag som satsar på ”grundträning” genom långsiktig innovation.